• 

• 

• 

Sommaren verkar ha släppt greppet om gården och hösten har gjort storstilad entré med kallare luft och plötsligt känns det lite stressigt att hinna med allt som ska ombesörjas innan vintern tar över. Blommor ska tas om hand, djur stallas in, honung ska lungas och bina ska matas medan kvällarna blir mörka och gryningen låter vänta på sig ända fram till efter klockan 6.

Visst är det mysigt att tända ljus och boa in sig, men personligen får jag lite obehagskänslor när ljuset försvinner om kvällarna. Jag tycker om att vi har årstider, men vintern, och framför allt januari och februari, är månader som jag bara ”måste ta mig igenom” för att jag inte har något annat val. Så länge det är ljust är det inga problem att stiga upp strax före fem på morgonen, men i takt med att mörkret tar över, desto tuffare blir det. Dessutom känns soffhörnet med hundarna i knät, en kopp the och en bok mer frestande än att hålla på ute om kvällarna just nu än att hålla på ute 😅

Jag påminner mig om att vi har mycket att vara tacksamma över! Att vi har möjlighet att leva det liv vi lever och för det vi håller på att utveckla framåt med ny ladugård och annat spännande som är på gång! Jag har ju även förmånen att kunna vara hemma både när barnen går till skolan och när de kommer hem, även om det just nu kanske uppskattas lika mycket som när de var yngre. Svårt att fatta att yngsta barnet fyller 12 i december, eftersom jag själv och Andreas fortfarande inte är äldre än 25 😜

Dagen idag startade jag upp med att skotta ur ett par kalvboxar och göra rent hos ankor och ”finhöns” här uppe vid boningshuset. Ska försöka hinna med en kortare hundpromenad tillsammans med vår islandshäst, Oskadis, innan det är dags för lunch och några timmar på kontoret. sedan siktar vi på en tur till den fantastiska lanthandeln vi har för att fylla på i kyl och skafferi som tycks gapa tomma hela tiden, och kvällen blir nog vigd åt stallet och en ridtur om tiden tillåter.

Nåja. Livet fortsätter och dagarna flyger fram. Med närvaro i stunden kommer mars snart att stå för dörren igen, och varje dag fram till dess har jag möjlighet att njuta av livet på vår gård. Jag är så otroligt lyckligt lottad!