Har nyss slagit mig ner vid köksbordet med en kopp the och surfar runt lite på nätet. Idag letar jag sadelgjordar med resår i ändarna så att den ska sitta så bra som möjligt på lilla Demmi, ponnyn vi hade lyckan att få köpa i somras. Alvina var på sin första hoppträning tillsammans med henne igår, och lilla söta russet är så underbart snäll ❤ Hon är lite otränad ännu, och blev ganska trött, men gjorde ändå vad Alvina bad henne om, efter bästa förmåga! Hon hoppade så gott hon kunde, och försökte förstå vad de menade när hon skulle byta galopp.

Ju mer jag lär mig om hästeriet, desto mer inser jag hur lite jag kan (som med allt annat), så jag är glad att få vägledning och stöttning från gänget på Nyback Gård i Koppom. Själv är jag skogsmulleryttare, och glider mest omkring i skogen på Oskadis (min islandshäst) eller kör lilla Panter av Friheten (shetlandsponnyn) i skog och mark

Men nu har jag satt mig ner en stund. Hundarna har fått en promenad, alla utom Ärtan, våran ”gammeltant” som opererades förra veckan och inte får följa med ut på prommis. Hon går omkring här hemma med tratt och ser allmänt deprimerad ut, lilla skruttan ❤

I veckan som gått har jag äntligen fått lite återkoppling från mitt förlag, och vi är i lösa planer på att ge ut min bok i januari 2021, och jag fick lite hicka! Det var jag som föreslog det, i april, men nu har hela sommaren gått, och nu är vi inne i oktober! Kommer vi hinna? Har mailat dem igen, så vi går väl se vad de säger.

Har upptäckt att jag trots allt har en massa skrivande i mig. När jag gick in i tillfrisknande var det som att allt mitt skrivande försvann, och jag bara pratade. Och pratade, och pratade. Jag hade så mycket att dela om med andra i tillfrisknande och skrivandet försvann. Fram till dess hade skrivande varit mitt nummer ett. Jag har alltid skrivit. Dagbok, berättelser, betraktelser, brev, dikter, rim, allt möjligt, det var det som var mitt uttryckssätt, men det bara försvann. Nu verkar det emellertid som att det är på väg tillbaka, och det gläder mig oerhört! Jag har så mycket inom mig, som vill komma ut i skrift, och jag har en tanke om att jag ska försöka skriva ca 15 minuter om dagen, för att hålla flödet igång. Kanske kan det bli lite fler blogginlägg? Jag vet att det inte är så många som läser, men jag kan ju göra det för min egen skull, för att hålla processen igång, och för att liksom skriva lite dagbok 🙂

Jag funderar ofta över detta med ”Sugarfree Living”. Hur ska jag förmedla det? Är det ens av intresse hur mina vardagar ser ut? Det finns ju inget märkvärdig med ett sockerfritt liv, egentligen. Det är ju inga stora omvälvande saker, det är bara ett helt vanligt vardagsliv, fast utan socker (för mig i alla fall)…. Undra om det finns någon som vill följa det, och hur håller jag balansen mellan personligt och privat i så fall…. Hmmmm… många tankar!

Oj, ser att klockan tickar iväg! Dagens kvart har nog gått nu 🙂 Ska lämna tillbaka transporten (mocka ur den först! Glöm ej!!), laga lunch (Fläskkotletter och vitkålssallad = måste ta upp purjolök från landet också), släppa ut hönsen och plocka ägg, och sedan skulle jag vilja hämta upp Alvina från skolan med Panter….. Hinner jag allt detta tro?? Det återstår att se!