Just i dessa dagar sitter jag med i en nystartsgrupp, vilket är en gåva. Jag har mött många nystartare, men när jag bara sitter bredvid för att ta del av material och ett specifikt arbetssätt, vilket jag gör nu, kan jag iaktta allt på ett helt annat sätt, och det berör mig djupt att få ta del av allt.

Det är, på ett mjukt och varmt sätt, vackert att komma ihåg min egen resa, och jag är så tacksam att få minnas hur det var, och att se hur tillfrisknandet också har vissa milstolpar, och ett mönster som de flesta av oss följer, fast maskorna inte alltid sitter i samma ordning 😉

Något som berört mig djupt den här veckan är att få möta känslan av att vara helt utan egen identitet. Jag minns så väl hur vilsen jag kände mig när jag stod utan min drog. Jag kunde inte förstå att mitt beroende hade drabbat mig på alla områden av livet, och hur det skulle påverka mig att ta bort drogen. Gång på gång fick jag inse att maten BARA ÄR 10 % av tillfrisknandet. När jag hade fått en matplan och det hade gått ett tag och jag skulle hantera alla dagliga situationer utan att stoppa i mig något att äta för att kunna hantera livet, kändes det till slut som att någon skalat av mig huden och jag stod fullkomligt naken och skyddslös. Vem är jag??? Jag visste inte vad jag tyckte om för musik, vilka kläder jag gillade eller vem jag EGENTLIGEN var som person, eftersom jag i så mångt och mycket har relaterat allt till maten på olika sätt.

Att ta de där första stapplande stegen rakt ut i luften kändes i sanning som att göra ett fritt fall, och det viktigaste för mig då var att jag inte gjorde det ensam. Att kunna dela rädslan och vilsenheten, och även fira framsteg och utveckling, tillsammans med någon på ett ärligt och filterfritt sätt är läkande ända in i själen. Att våga stå kvar utan hud och tillåta lager på lager fortsätta falla, samtidigt som jag på andra sätt fick ny hud och nya, rena filter är något av det modigaste och vackraste jag gjort i hela mitt liv!

Jag vet att det kanske inte syns på utsidan, men på insidan är jag inte samma person längre, och idag jag är någon jag tycker om (för det mesta 😉 )

När jag ser tillbaka på mig själv, i min uppväxt och när jag skulle formas som människa, så minns jag att jag törstade efter att höra andra människor beskriva mig. Jag sög i mig varenda liten detalj och hoppades att de var ärliga om de sa något gott om mig. Jag minns också att jag älskade att göra olika sorters personlighetstest i Veckorevyn, Min Häst, Kompis Posten eller var jag kunde finna dem, för att få ett hum om vem jag verkligen var. det svåra sedan var att jag kände mig tvungen att leva upp till andras åsikter, och tidningarnas definition om vem jag var.

Något som jag lärt mig idag är att det är JAG som bestämmer vem jag är. Ingen annan kan definiera mig, och att tillfriskna gav mig tillbaka möjligheten att få definiera mig själv. Visserligen har jag biokemiskt en grundpersonlighet, men jag har alla möjligheter i världen att välja hur jag vill agera, vara och uppfattas av andra, utan att för den skull bli en People Pleaser eller vara omvärldsstyrd. För att ha det valet behöver jag ta mig tid för att känna efter och ta en titt på vem jag vill vara, och det är det jag gör när jag har min Morgonstund och min Kvällsreflektion. Det är så enkelt, men inte alltid lätt!

Så om du funderar på att börja vandra den här vägen, se till att ha stöttning och förbered dig på en sjuhelsikes, fantastisk resa! Det är så värt varenda sekund!!