Självläkning

Var din personlighet

/ Annica Strandberg-Schmidt / Lämna en kommentar

En av de första sakerna jag fick lära mig när jag börjadetillfriskna var att alla styrs av olika signalsubstanser, som finns i hjärnan. Alla har naturligtvis alla signalsubstanser, men våra hjärnor är lite olika designade, och har en dominans av en av följande signalsubstanser; acetylkolin, dopamin (båda dessa är ”gas på”), GABA och serotonin (båda dessa är ”broms”). Vi har mängder av andra signalsubstanser, men dessa fyra är de som styr vår personlighetsorkester.

Om jag förenklar väääääldigt mycket kan jag säga så här;

Personer som är Acetylkolindominanta, när de är i balans, ärmycket kreativa! De använder förnuftet och har stor medkänsla. De är öppna förnya idéer, intuitiva, uppfinningsrika och flexibla. De är kvicktänkta filosofersom vill vända allt till det bästa (lösningsfokuserade). De tycker om ord och kommunikation och är bra på att entusiasmera andra. Men, om acetylkolinet sjunker kan personen få ett bisarrt, udda beteende och bli perfektionist.

Personer som är Dopmindominanta är personer som, när de är i balans, blomstrar av energi! De är sociala, extroverta och är ofta beundrade avfamilj och vänner. De är snabbtänkta, kvicka, självsäkra, skarptänkta och rationella. De är mer tillfreds med fakta och siffror än med känslor. De kan se kritiskt på sig själva, men har svårt att ta kritik eller negativ feedback från andra. Om dopaminet sjunker kan personen å andra sidan bli handlingsförlamad och känna sig ensam.

Personer som är GABA-dominanta är, när de är i balans,stabila och lugna lagspelare. De är pålitliga och finns alltid när andrabehöver dem. De är bra på att sätta mål, organisera både aktiviteter, projektoch sin omgivning. De är praktiska, objektiva, välbalanserade och har ett gottsjälvförtroende. Om de är i obalans och GABA sjunker kan de bli känslomässigt instabila, ha humörsvängningar och har ett stort bekräftelsebehov.

Personer som är Serotonindominanta är, när de är i balans; personersom kan glädja sig själva och leva i nuet! De är realister, lyhörda och mycket mottaglig för sinnlig information. De är impulsiva och älskar att delta iaktiviteter på jobbet och fritiden, och samtidigt har deras hjärnor lätt föratt återhämta sig och skapa harmoni. Om de är i obalans och serotoninet sjunkerkan de bli självupptagna ensamvargar som står över lagar och regler.

Detta är naturligtvis mycket förenklat, och om ni vill läsamer kan ni läsa i Sockerbomben 3.0 som är skriven av Bitten Jonsson, eller The EdgeEffect som är skriven av Eric R Braverman. Det finns självklar massor av annan bra litteratur 😊

Grejen är den, att de flesta människorna här i Sverige är GABA-dominanta. När jag gjorde screeningtester för att se vilken min dominans är kunde jag se att GABA visserligen är högt, men min dominans är acetylkolin. Detta betyder att jag inte ”tillhör normen” i Sverige. Tänk om det är så att min känsla av att aldrig riktigt passa in (som jag hade som liten, tonåring,och ung vuxen, och ibland fortfarande känner) berodde på att jag inte följde ”mallen”som de flesta svenskar i Landet Lagom tycker att man ska följa. Tänk om det också är så att många barn (och vuxna) med ”särskilda behov” och NPF diagnoser inte faller inom ramen, och till råga på allt är obalanserade? Obalanserade pågrund av fel kost, ständig skärmaktivitet och brist på vila, återhämtning ochnärvaro? Jag säger inte att det är så, jag bara funderar lite fram och tillbakaefter att ha upptäckt vad kosten och mer balans kroppsligt och själsligt hargjort med mig.

Vad jag också upptäckte var att jag i hela livet bara har använt mig av min GABA-personlighet, och tryckt undan min acetylkolin så fort den har tittat fram. Alltid när ”locket har gått” och min acetylkolin-personlighet har fått fritt spelrum i form av stora yviga gester, högljutt prat, höga skratt, bråkiga lekar eller ett allmänt ”hjärnsläpp” har jag alltid mått otroligt bra i stunden och känt mig levande fullt ut, men efteråt känt att jag varit för mycket, tagit för stor plats, framhävt mig själv och säkert tyckte alla att jag var en riktig mallgroda som bara tog för mig ochinte lät någon annan komma till tals eller få uppmärksamhet….

Men saken är den, att när jag under alla år tryckte ner min acetylkolin-personlighet, blev jag deprimerad. Skammen fick fäste och nedåtspiralen fortsatte. Socker, mjöl och mjölk på detta, fortsätta trycka undan min personlighet, mer negativa tankar, ännu sämre mat, allt svårare obalanser, fortsätta trycka undan min personlighet och fortsätta visa upp en personlighet som var godkänd……. Om jag tittar på det ur det perspektivet, så är det kanske inte så konstigt att när jag slog i min botten med dunder och brak, faktiskt inte ville leva längre. Jag kände det ju som att JAG inte fick finnas till.

Jag tänker också på min lillebror, som genom sin uppväxtfick alla möjliga diagnoser från A till Ö, med sin STORA, yviga personlighet,som kunde fylla ett helt rum bara genom att öppna dörren, han var verkligen inte normen, och jag vet att han kände att han inte passade in. Jag undrar så ofta om jag kunde ha hjälpt honom mer, då kanske det inte skulle ha slutat somdet gjorde….

I alla fall är jag glad att jag fått kunskap om detta, att jag förstått hur viktigt det är att få vara sin personlighet, och att jag vågar tillåta mig själv vara en impulsiv, kreativ tanketank, med insikt om att jag behöver lite balans så att jag inte rusar iväg huvudstupa och sårar andra på kuppen. Jag har genom livet tagit många beslut och startat många projekt och tröttnat efter en tid eftersom jag inte är en ”slutförare”. Jag har fått lära mig bli det, att ta ansvar, men jag har också behövt acceptera att jag avslutar projekt som till att börja med målades upp som det bästa i hela livet och den enda stora lösningen. Jag har fått jobba väldigt mycket med skammen som mina oavslutade projekt inneburit. Gliringar, kommentarer och åsikter från andra som befäst skammen ända in i själen. En skam över min person, och ett befästande av att min personlighet inte är rätt. Men med kunskap om detta och en vilja att ta ansvar känns det som att min personlighet börjar blomma allt mer och att jag tillåter den göra det.

Jag önskar kunna förmedla denna kunskap till mina barn och ge dem verktyget att VARA I SIN PERSONLIGHET så att de slipper gömma och skyla sina önskningar, drömmar och liv. Det är egentligen något som borde vara en rättighet för var och en, så det är nog dagens visdomsord från mig till dig; Lär känna vem du är och tillåt dig vara i din personlighet. <3<3

Här är hela jag

/ Annica Strandberg-Schmidt / Lämna en kommentar

När jag var liten var rosa, volanger, rosetter, prinsessor och krusiduller det bästa jag visste! Jag älskade det, och det var bara så. Och det fick vara så.

När jag blev äldre, och mitt sockerberoende tog över allt mer av mitt liv och min personlighet så tillät jag inte den delen av mig att leva kvar. Jag blev svart, murrig, med dova färger, och utvecklade ett förakt mot alla som sminkade sig och intresserade sig för kläder och mode. Värdsligt och ovärdigt, sa jag. (Surt, sa räven om rönnbären).

Många tjejer i min klass i högstadiet shoppade kläder och smink, och i hemlighet avundades jag dem. Jag ville vara som dem; trendiga, snygga och populära. Det var inte så att jag saknade vänner, jag hade världens finaste kompisar som jag hängde med i vått och torrt, men det där föraktet jag uttryckte bakom ryggen på ”innegänget” var ju avund, egentligen.

I mig fanns en längtan att uttrycka mig, att stråla, att få bekräftelse, att vara omtyckt och att få känna mig vacker. Jag tror att jag någonstans i mig var så rädd att inte hitta kläder som passade min kroppstyp, för så hade det varit sen jag var liten, att jag helt enkelt inte ens försökte. Senare i livet blev det ju faktiskt så att det enda jag kunde hitta i min storlek var handväskor och skor, men i högstadiet var det inte så, för det var då jag utvecklade min anorektiska sida. Jag hade kunnat hitta kläder som passade.

När jag sitter här och skriver så vet jag ju att jag hade kläder jag gillade, och som jag ville vara fin i, men jag kände mig inte fin, och i min värld var det inte ”tillåtet” för mig att köpa samma sorts kläder som ”innegänget” hade. ”Det duger åt mig” är ett uttryck som jag släpat med mig genom livet, och som gjort det svårt att blomstra många gånger.

När jag kom in i tillfrisknande mötte jag många som varit del av olika ”innegäng” och fick en inblick i hur det vara att bära den rustningen som försvar mot omvärlden också. Jag förstod att de hade samma känslor, rädslor och längtan som jag, och samma oförmåga att nå fram till sitt blomstrande. Jag hade i alla år jämfört mitt eget inre med andras yttre, och trott att jag var ensam i min värld eftersom jag inte vågade tala om vem jag egentligen var och vad jag längtade efter.

I början av mitt tillfrisknande mötte jag också kvinnor som levt i tillfrisknande ett bra tag och som verkligen blomstrade, både i kläder, makeup, hår och andra små detaljer och framför allt så STRÅLADE de, inifrån. Och det ville jag med.

På min resa i tillfrisknande och i mitt yrke som beroendeterapeut har jag lärt mig att ett halvårs tillfrisknande till kropp och själ kan förvandla en människa så totalt att det nästan inte går att känna igen personen. För det mesta handlar det inte om viktnedgång (även om det förekommer så klart), utan det handlar om att personen börjat STRÅLA. Det finns ett ljus i ögonen, en obändig livsgnista längst in och en lust att LEVA, inte bara överleva. Det är en gåva att få se, och en gåva att få ha upplevt det ❤️.

Idag har min rosa sida vaknat till liv igen, till min förlägenhet. Det spelar ingen roll att jag försöker vara neutral i färgerna, det blir oftast rosa, utom på kläder. Jag tycker ofta att det är svårt att balansera mitt engagemang i miljö och konsumtionsfrågor med min obändiga livslust som yttrar sig i att jag vill köpa rosa tillbehör och tillåta mig att kliva ur tankarna att ”Det duger åt mig”. Ofta kommer tanken ”Vad ska andra tycka” när jag vill göra dreadlocks, göra en tatuering till eller pierca min hängande navel för att hylla de liv min kropp givit upphov till, och som min hängande navel är ett vittnesmål om. ”Jag är ju 40 år, inte kan väl jag…..” Men, det kan jag ju. Väl? I vilket fall är jag glad att jag får ha dessa lyxproblem och att lusten att tillåta mig själv att hylla min kvinnlighet, inifrån och ut finns hos mig idag. När jag tänker efter så hoppas jag ju att jag också STRÅLAR, och att det är det som syns hos mig, oavsett vilken färg mina kläder har, eller vilka prylar jag köper, eller inte köper 😉.

Dagen efter

/ Annica Strandberg-Schmidt / Lämna en kommentar

I morse tog jag mig en promenad med hundarna genom bygden, och den kändes verkligen som att alla hade ”dagen efter” idag. Alla hus verkade stå och sova, ingen var ute, det låg tomma burkar längs vägkanten som vittnade om gårdagkvällens midsommardans på idrottsplatsen och små regndroppar började sakta falla. En skön morgon, där jag kände tacksamhet över att inte ha ”dagen efter” med varken alkohol eller mat ❤ När jag kom hem var det dags för frukost 🙂

Jag ”kurar” lite just nu, äter gröna blad och undviker nötter och frön för att rensa ur och för att balansera mitt omega 3/ omega 6 förhållande. Jag tar en högre dos av omega 3 (ArcticMed) ett tag av samma anledning.

Så här såg min frukost ut idag:

  • 1 avokado
  • 150 g bladspenat och grön squash
  • 3 tsk rödbets,- och spirulinapulver
  • 3 msk pressad citron
  • ca 4-5 dl vatten

Detta kör jag i mixer och häller upp i djup tallrik. Till det åt jag en burk makrill i tomatsås och ett ägg med smör. Mums!

Frukost

De gröna bladen och grönsakerna hämmar inflammationer, stärker immunförsvaret, är fulla av antioxidanter och hjälper till att läka och rensa ut. I spirulina, som är en alg, finns alla essentiella aminosyror, vitaminer och mineraler och rödbeta är rikt på nitrater som omvandlas till kväveoxid i kroppen vilket vidgar kärlen (precis som näsandning) och ökar transporten av syre till musklerna och gör dig uthålligare. Citronen basar kroppen vilket är viktigt för en bra syra/bas balans. Att ha en bra omega3/6 balans är viktigt eftersom det bidrar till ögats normala funktion, är bra för minne, humör och hud och stödjer cellmembranens funktion i bla. kroppens slemhinnor. Detta är bara några av alla fördelar den artegna, inflammationsdämpande kosten ger 🙂

Snacka om en fantastisk förutsättning för självläkning!!

 

Holistiskt läkande

/ Annica Strandberg-Schmidt / Lämna en kommentar

Idag har jag suttit hela dagen och jobbat med min kommande webshop, och undrat ”Varför gör jag det här??” Jag är ingen fena på data, men jag får lära mig nytt hela tiden, och har den stora turen att ha goda vänner som vill hjälpa.

När jag sitter här och funderar över varför, så får jag fram en artikel om ”Ett nytt sätt att behandla alkoholism” som jag fått av min ”Gurubitten” (tack för det!) Inledningsvis skriver de om att 25 % av behandlade alkoholister begår självmord och detta borde vara nog för att väcka uppmärksamhet. Hur kommer det sig??

Jo, en av de saker som påverkar att beroendesjukdomen utvecklas är näringsobalanser/brister. Ofta är det dessa brister som driver den beroende att inta sin drog eller utöva sin process, eftersom det ökar eller minskar nivåerna av olika signalsubstanser i hjärnan. Hur tror du då att signalsubstanserna bildas? Jo, genom den näring vi faktiskt får i oss. Är det näringsbrist är det följaktligen signalsubstansbrist, vilket ger craving efter att äta/dricka/droga/spela, och det i sin tur ger ÄNNU större obalanser i näringsnivå och signalsubstanser.

Jag har till exempel fått lära mig att många av oss som är tvångsmässiga överätare ofta har oxytocin  brister. När man äter stora mängder mat så sprängs magsäcken ut, och då bildas oxytocin….. Ganska smart sätt att självmedicinera på, om det inte gav några konsekvenser!

Därför är det viktigt med vitaminer, mineraler, aminosyror och NÄRING. Trots att vi tillfrisknar andligt så har många beroende kvar enorma obalanser i hjärna och kropp som kan ge allvarliga symptom: depression, candida, diabetes, cancer osv. Naturligtvis behöver du inte vara beroende för att drabbas av detta, men oavsett om du har beroendesjukdomen eller inte så kan skräpmat och skräpleverne ge allvarliga, livshotande konsekvenser.

Vi är alla biokemiskt unika och behöver skräddarsy vårt tillfrisknande. Både mat och kosttillskott ska individ anpassas, och inte jämföras med andra (som jag gjorde i början av mitt tillfrisknande 🙂 ).

Och det är DÄRFÖR jag gör det här. För att jag tror på att läka holistiskt. För att jag själv är ett bevis på att kosten och näringen, andligheten och gemenskapen i mitt tillfriskanande har gjort mig till en människa jag bara kunde drömma om att vara, och då menar jag inte bara fysiskt (där finns det ytterligare att önska 😀 )!

Jag vill inte ha en webshop som prånglar ut massor, jag vill ha produkter som är inriktade på att hjälpa mig/dig/oss att läka hjärna och kropp från obalanser och näringsbrister så att vi har de bästa förutsättningarna ”ever” att tillfriskna: fysiskt, psykiskt, andligt och socialt.